Ja hej!

Jag har ju varit sjuk, bläää för att va så sjuk! De kom som en blixt från klar himmel i Måndags kväll, jag hade suttit med engelskan hela kvällen o precis skickat in mitt arbete då jag kliver upp ur soffan o känner att: jääääklar vad ont i kroppen o illa ja började må. Bara hux flux liksom..

Tänkte väll att de va för ja inte rört på mig så blodcirkulationen kommit igång ordentligt el att ja kanske ätit lite för mycket.. Men sen när ja la mig för att sova blev de bara värre o värre.. Kutade o spydde!

(Vill bara säga de att ja nog inte spytt på MINST två år då det är en extrem stor fobi jag har, spydde inte ens i början på graviditeten då ja mådde så sinnesjukt illa.)

Men iaf, den natten blev det MÅÅÅÅÅÅNGA vändor till toaletten både det ena o det andra.. Ja kände mig så dåligt att ja helt ärligt trodde att ja skulle dö om ja slöt ögonen. Har ALDRIG kännt så tidigare, det va läskigt! Bad baby hålla ”koll” på mig under natten, men va hjälpte de, efter 5 minuter somnade han som en stock o på morgonen hade han inte märkt av mina vändor till toan..

Det som var skrämmande var att jag fick extrema krampattacker i mellanhjärdet, precis vid magmunnen!

Heeeela natten satt ja o tänkte ”ska ja ringa förlossningen eller akuten?” ”Bör vi ringa ambulans?” Samtidigt som ja kände att ja verkligen INTE hade orken att ta mig så mycket som en meter från sängen egentligen… Så ja lät bli.

Efter att baby gått till jobbet på Tisdagen så fick ja sånna kramper o kände att ja verkligen inte fick behålla nån vätska så ja ringde förlossningen o rådfråga då ja faktiskt inte ens märkt eller ens orkat brytt mig o känna efter om den lilla rörde sig i magen på mig. Ja, SÅ dålig var ja!

Hon bad mig dricka te med socker i för att få upp blodsockret på mig o bebisen, sedan skulle ja ta en alvedon o så skulle hon ringa tillbaka. Efter två timmar ringde hon igen (Tyckte de va lite väl lång tid?) men då hade tyvärr allt sammans kommit upp igen MEN ja hade fått igång den lille som rörde sig där inne <3

Helst ville hon att ja skulle komma in, men de orkade ja verkligen inte utan ville fortsätta hemma.. Hon bad mig bara ösa i mig vätska.. Så ja kämpade på, i med vätska, o ut kom den osv.. Men vid 22-22.30 på natten till onsdagen lyckades ja behålla två glas vatten så nu kunde ja äntligen pusta ut. Hade ja inte kunnat behålla hade ja varit tvungen att få dropp o bli inlagd för den lilles skull, vilket kändes otroligt skönt! Alla tjatade, martin, mamma o barnmorskan, drick, drick, drick o de va fan de ända ja gjorde men till sluuut stannade det!

Hela Onsdagen låg ja till sängs o mådde skit, men fick i mig lite fil o smörgås. Jag lyckades ta en dusch och gå utanför dörren 50 meter innan orken tog slut igen.. Krampattackerna hade ÄNTLIGEN avtagit o bebis rumlade runt som aldrig förr i magen.

Men så idag.. Älskade underbara Torsdag, IDAG vaknade jag efter att ha sovit sedan 00.00 igår kväll till 13.30 idag med en gnutta hopp o energi. Yes idag har ja kunnat ätit, bytit sängkläder, bloggat å varit på benen hela dagen.. snart ska ja försöka mig ut på en liten promenad för att få luft! Åh så otroligt underbart de e o känna sig bättre! Snacka om att allt annat skit man gnäller om e små bagateller i jämförelse. Herregud, de viktigaste e att man e frisk!

Jag, baby o bebis o min familj o mina vänner.. ja så länge vi e friska så finns de ju inga problem o elände egentligen! Älskar livet!

Å våran älskade lilla bebis verkar de inte som att de går nån nöd på direkt, hihi jisses så h*n tumlar runt där inne.. Är väll att tarmarna jobbar på så hårt så dem väcker henne/honom hela tiden, magen går i 100 haha

Men shiiiit så deprimerad man blir av att vara sjuk.. baby kom in till mig igår o var alldeles ynklig o sa att de kändes som att vi inte umgåtts på jättelänge. Men idag har han sagt många mååånga gånger att ”Åh,vad skönt de e o se att du ler o att ja börjar få tillbaka min cissi.” Min älskade <3

Tappade 4 kilo bara från måndag till idag, men de tar ja förhoppningsvis igen snart för litens skull.

De flesta av bilderna e lånade från google.se